Retningssituationer
Genom att försätta hunden i olika retningssituationer kan man
ställa en mängd frågor till den. Till exempel: Vad tycker
du om främmande människor? Hur mycket jaktlust har du? Hur modig
är du? Blir du lätt stressad? Är du villig att försvara
dig och din förare? Kan du bli arg? mm. Momenten är konstruerade
för att ha en koppling till hundars förmåga att fungera
i arbetssiuationer. Dessutom skall hundägaren få förståelse
för en hunds reaktioner i vardagslivet. Domaren studerar och tolkar
hundens beteenden mycket noga under momenten. Det är väsentligt
att hunden alltid får möjlighet att visa sig så positiv
som möjligt. Därför måste en testledare och domare
agera på olika sätt när olika hundar hanteras. När
man skall värdera en hunds mentala status bör den utsättas
för olika typer av retningar med successivt stegrad svårighetsgrad.
Man måste också få möjlighet att jämföra
hundens beteenden i en situation med uppträdande i en likande. |
Upplev
ny miljö
De tre första momenten är anpassade för att ge hunden all
möjlighet att på ett positivt sätt uppleva den nya miljön
och personerna på platsen. Här utsätts hunden aldrig för
något hot eller annat obehag, utan den erbjuds att hälsa på
vänliga människor, att leka och att få jaga ifatt något.
Under följande tre moment får hunden uppleva plötsliga överraskningar.
Här prövas i huvudsak hundens stresskänslighet, förmåga
att övervinna rädsla samt graden av nyfikenhet. Under de avslutande
tre momenten måste hunden engagera sig under en längre tid. Nu
vädjar vi i första hand till hundens kamp och försvarslust
samt aggressivitet. |
|
Hälsning
och lek
Under testets olika skeden kommer hunden att konfronteras med människor
i olika sammanhang. I det första momentetvill vi testa hur hunden
uppträder mot främmande personer innan den får uppleva
andra typer av engagemang. Vi vill jämföra hur en hund uppträder
dels när den träffar en enda person, dels när den möter
en grupp av människor. Anledningen är, som ni alla säkert
har erfarenhet av, att hundar kan visa olika beteenden när den möter
en respektive flera personer. Man säjer att man mäter hundens
tillgänglighet. I den fördjupande kontakten som sker dels genom
att testledaren leker med hunden, dels genom att hunden förs bort
från föraren, har hunden möjlighet att visa sin samarbetsvilja
och leklust. Hos vissa hundar stegras leklusten till kraftfulla kampbeteenden.

|
|
Lilla
bytet
En liten trasa fäst i en lina som rör sig snabbt i zickzack-mönster
bort från hunden. Här vill vi utröna hundens intresse
för något som hastigt flyr bort ifrån den. Man iakttar
hundens reaktion när den får syn på trasan, hur den förföljer
(tempo, målinriktning) och slutligen på vilket sätt den
visar intresse av trasan. En del hundar kastar sig över den sliter
och drar. Andra visar intresse, men med mindre engagemang. Vissa struntar
i hela retningssituationen.
|
|
Stora
bytet
Här ställs hunden inför samma typ av retning som i förra
momentet. Men "bytet" är nu betydligt större. En person,
en så kallad figurant, sveps in i en filt eller dylikt och rör
sig hastigt i zickzack-mönster bortåt. Hunden släpps lös
när figuranten kommit ca 40 m och, fortfarande täckt av filten,
satt sig på huk. Även här tittar man på hur hunden
engagerar sig när den får syn på bytet, hur den förföljer
samt framför allt intresset och modet för att gå fram
och kontrollera bytet. Storleken på bytet kan medföra att vissa
hundar blir mer engagerade här än vid lilla bytet. Men det kan
för andra hundar få till följd att de blir tveksamma.
Förutom att detta moment i huvudsak skall ge oss ytterligare svar
på hundens jakt-kamplust kan det ge ett visst besked om hur modig
den är.
|
|
Figurskogen
Hunden hålls kvar av en funktionär medan föraren springer
iväg och gömmer sig. Under bortflyendet passerar föraren
en mängd uppställda så kallade skyttefigurer av papp.
Hunden släpps lös när föraren kommit till sitt gömställe.
Redan från början kan hunden se några av pappfigurerna,
men upptäcker inte mängden förän den kommit in bland
dem. Momentet görs två gånger. Vid första tillfället
händer inget alls utöver de synintryck hunden får, men
andra gången reser man upp en liggande pappfigur alldeles innan
hunden passerar den. Det här momenten innehåller en stor mängd
frågor till hunden.
Till exempel: Blir du stressad när föraren springer iväg?
Hur påverkas du av figurerna? Törs du springa samma väg
som föraren? Var du koncentrerad på att hitta föraren?
Lärde du dig något efter den första gången? Hur
modig är du? Hur nyfiken är du?
|
|
Dumpe
Nu kommer ett moment där hunden blir överraskad i en situation
när den inte är upptagen av något annat (i det förra
momentet var hunden på väg till sin förare när överraskningen
kom). Hund och förare promenerar på en skogsstig då man
plötsligt rycker upp en stoppad overall framför ekipaget. Här
gäller det att hunden snabbt sorterar ut vad detta är för
något. Blir hunden rädd, och vad gör den då? Uppträder
den som om den vill försvara sig och föraren? Blir den arg?
Törs den gå fram och kontrollera? Hur uppträder den när
den passerar samma plats direkt efteråt?
|
|
Skrammel
Med den tredje överaskningen har man för avsikt att kontrollera
om en hund är specifikt ljudkänslig. Detta sker genom att man
låter en tung kedja röra sig över korrugerad plåt.
Detta rasslande ljud vet vi att vissa hundar kan reagera inför. Det
finns till och med hundraser som man generellt pratar om som ljudkänsliga.
För att komma tillrätta med sådana problem i ett avelsarbete
är det viktigt att hundar kontrolleras och bedöms.
|
|
Trumgubben
I det här momentet ställs hunden inför en utklädd
person som har till uppgift att försöka uppträda på
ett sätt som liknar en hund som inbjuder en annan hund till lek.
Hundar kommunicerar sinsemellan i huvudsak genom kroppssignaler och mimik.
Därför är figurantens förklädnad och rörelsemönster
viktiga av den anledningen att hunden inte direkt skall associera retningen
med en människa. Figuranten rör sig växelvis i snabba uppfordrande
lekinviter, till lite stela utmanande rörelser. Ömsom skall
han visa undergivenhet genom att huka sig ner och vända bort blicken,
ömsom kraft och styrka genom att i upprätt ställning breda
ut sig i förklädnaden. Precis som en lekfull hund skulle agera
för att få en lekkamrat. Det kallas social kamplust när
hunden använder sitt kroppsspråk i en sådan här
situation.
|
|
Släden
Nu skall hunden möta en figur i stället för en figurant.
Figuren är i det här fallet en så kallad halv skyttefigur.
Den är monterad på ett par skidor som gör det möjligt
att låta släden avancera mot den plats som förare och
hund befinner sig. Den väsentliga skillnaden fråm förra
momentet är att släden inte gör några knyckiga kampinviter
utan långsamt skrider framåt. Detta långsamma, stereotypa
framåtskridande, tillsammans med det stela ansiktsuttrycket med
stirrande ögon som finns på denna pappfigur är för
hunden hotsignaler. Därför är det intressant att se om
hunden nu uppträder annorlunda än i tidigare kampsituationer,
och utvärdera vad det i så fall beror på.
|
|
Spöken
Det sista momentet är även det tänkt att väcka hundars
försvarslust och i det sammanhanget aggressivitet. Här kommer
två vitdraperade figuranter att skrida fram mot förare och
hund från varsin sida snett framifrån. Över huvudet bär
de vita hinkar med tydligt markerade ögon och mun. Man vill nu jämföra
med hundens tidigare reaktioner och dessutom se om den kan koncentrera
sig på två retningar samtidigt. Hotet blir i det här
momentet kraftigare än i "slädmomentet". Detta för
att det är två stycken som dessutom är större och
resligare än pappfiguren på släden. I momentet "Släden"
och "Spöken" värderas i första hand försvarslust
och skärpa (aggressivitet).
|
Skottfasthet
Det är inte ovanligt att hundar reagerar vid skottlossning. I många
fall kan det bero på att hunden upplevt skott i samband med något
otrevligt och, som man säger, förvärvar skotträdslan
och osäkerheten. Man skiljer på skotträdsla och skottberördhet.
Är hunden rädd, visar den det genom att fly från platsen.
Är den endast berörd reagerar hunden när det smäller,
men blir kvar på platsen och kan återuppta arbetet. En hund
kan visa sig berörd på två olika sätt. Endera genom
att stanna upp i ett engagemang, eller genom att bli allmänt upphetsad
och till exempel börja skälla. Skottprovet är det sista momentet
under ett mentaltest och härefter markerar domaren på ett protokoll
hundens mentala status. |